Empati

Börjar känna ett lugn börjar inse att jag faktisk besitter en viss del empati. Livet känns lite bättre nu.

Varför

Jag vaknar upp
jag har fjärilar i magen men inte den bra sorten
Jag vaknar upp till min eviga dagdröm

Traskar

Dagen har gått traskande framåt, hittade skor på vinden trevligt , gav mig stora blåsor på båda fötterna. Trevligt på sitt sätt.

Funderar för mycket på min mening och hur jag ställer mig till livet kanske borde ge upp mina funderingar och försöka vila ut lite, istället för att inte sova om nätterna. Fast man vänjer sig med att tiden går långsamt om nätterna det är skönt på ett specielt sätt likt att man har roligt fast man inte har det . Tristessen blir ändå svår och slutar med att jag ser på film om nätterna ut.

Tvivlet

Är det jag gör något bra, stämmer mina handlingar överens med den jag vill vara. Är syftet med det jag gör etiskträtt eller sitter jag fast i en egoistiskspiral som jag inte kan komma ur. På senare tid har jag börjat se att det kan finnas dolda egoistiska motiv från mina handlingar.

kanske det är källan till alla denna bitterhet jag sitter inne på , en förtvivlad känsla att jag inte klarar av min mening.

Meningen

Att se en mening i vardagen kan vara svår, att sedan hitta en mening med allting kan också vara svår. Men att leva med alturism som ideal är inte lätt, det skapar mängder med ångest och gör att man tvivlar mycket. Önskar det vore lättare.

Det kommer dom göra

Håkan Hellström – Dom Kommer Kliva På Dig Igen

aldrig se tillbaks

Min relation till denna skit stad är ganska konstig. Jag älskar den inte ett dugg finns bara ett stark förakt mot den, samtidigt kan jag inte lämna den. Är som att den har ätit sig fast i mig. Som en Cancer tumör mot min kropp. Måste bli av med den snart så jag kan bli frisk. Men törs jag bli av med min vardag göra slut med allting och bara försvinna?

Sitter just nu i min bitterhet och radera folk ifrån min vänner lista på facebook jag har lyckats minska med hela 40 personer utan att behöva känna någon ångest över att jag har rederat dem. personer som man inte ens säger hej till. varför ska jag då ha dom på facebook för vi träffades en gång? Finns det ett socialt beting ifrån min sida sedan tidigare som gör att jag måste ha det så?

kollektiva tankar

Att man inte bara kan älska utan också måste bli älskad är något som är otroligt viktigt att förstå sig på. När man förstår att man inte blir älskad på samma sätt som man älskar någon annan så är det ingen ide att försöka tvinga sig in på något som är ohållbart.

Plötsligt har jag insett att det är så

Har tänkt en del och börjar inse att jag inte är som jag borde vara, jag gör för många misstag att jag blir för lätt ledsen och skapar oro och sorg. Tror inte min bitterhet hjälper andra att må bättre snarare tvärt om. Folk säger åt mig sluta att vara bitter, det är inte lätt. Det skapar bara mer bitterhet att bli tillsagt något sånt. Att sedan för resten av livet bli stämplad som bitter gör det hela inte bättre, när alla runt om kring en säger "du är alltid bitter", trots att alla inte menar att det är något fel med att vara bitter. Det har skapat någon form av min identitet. min bitterhet är alltså jag mitt jag. något jag inte kommer ifrån i olika sociala sammanhang.

Kommer kanske nog inte bli vi två, plötsligt har jag insätt att det är så.
Men livet går vidare, hoppas på något annat. Hoppas lyckan ändå kommer till personer i min omgivning. vill inte vara bitter längre så det går ut över andra personer. eller vill jag det? börjar bara bli förvirrad i vad jag själv tänker och borde gömma mig. och hoppas på att alla kan förlåta mig för all denna bitterhet och hemskheter som jag skapar och gör det svårare för deras liv att levas bra.

Ibland önskar jag att du inte visste om hur jag kände för dig... Då skulle det inte finnas något problem. Förlåt.

Hjärtat gör mig blind.

att vara korkad att vara feg. att sammlad mod i 7 timmar istället för att sova, är det bra dåligt? jag vet ärligttalat inte. sömnen är inget jag saknar ändå. Däremot måste jag studera mera innan jag försjunker i mina drömmar och filmer för att försöka fly saker jag måste tänka på annars. Tror jag kommer vakna vid 5 igen.

åh jag är en dåre ja det vet jag.

Love will tear us apart.

att vara kär är inte lätt att vara rädd för getingar är häller inte lätt. livet har inte varit lätt för mig eller har det varit just det för mig? har jag haft det så jävla lätt så saker som är lätta för andra blir svårt är jag så socialt handikapad och rädd för getingar?

Sökandet på går

Att jag har sökt efter något, något som kan få betydelse, något jag kan vara, något jag kan leva som. En identitetskris i början av mitt liv eller är det en vänskaps kris eller vad är det håller jag på att bli galen.... eller jag kanske är kär igen.

meningslösheten

Om 100 år är alla döda ändå. Tabletter ger en vardag av ljus.

världen

Jag brukar gömma mig under mitt täckte i skydd för solen, jag är rädd för den. En rädsla som är för stor för mig själv. Iband sitter jag och tittar ut soliga dagar och drömmer om den stora världen och dom stora haven. Jag hoppades också att solens strålar skulle värma min kalla kropp.
Men det är än så länge en dröm...

Traumatiskt

Har just upplevt att ca 50 gram dam exploderade i eld och lågor 1 dm ifrån mitt ansikte något jag antagligen kommer lida en lång tid för denna händelse.

Ska nu sitta och lyssna lite på Jens Lekman och ha tånårs nostalgi tillfälle för att trösta mig själv i min underbara ensam i krut doften.

Tram number one is full of fun.

Sover

Nu ligger jag här och saknar dig, men jag tror att jag klarar mig.