Det är inte rätt

jag vill bara göra rätt för mig, ville bara försöka göra någonting bra.

Men jag förlorade allt och ingenting.

Det blev tomt, ingenting fanns kvar.

Endast ett tomt skal utan mening och framtid.

Vill bara ge upp nu innan någonting mer blir fel.

Det undermedvetna

Kan summeras utav ett okontrollerat behov utav luster.

Något som skapar en enorm egoism, något som bara vill ha det bästa för sig själv inte dela med någon annan. Det enda målet att få leva ut sina egna luster om det så skadar eller kränker eller förstör.

Något som gör att man inte känner ångest. När man inte känner ångest vad är man då kapabel till då?

Jag är rädd för mig själv.

kompensation

Försöker komensera min fulhet med personlighet, uppfattas just nu inte enbart som ful utan också knepig och konstig.

No one left me I'm just alone

I'm coming over in the wrong direction, I only want to be the center of your attention. you can turn away from me, but there is nothing that will keep me here.

Redo

är inte redo.

menlös

I stortsätt menlös samt hjärtlös

Överjaget

Alturist

Snäll

Rationell

Empatisk

Sympatisk

Duktig

jämställd

Gott sinnelag.

Jaget.

Ful o dum och ingen framtid.

Smutsig och ful.

Meningslös och ful.

Seg och elak.

Högljud och tarplats.

Söndrar och härskar.

Rädd.

Blind

Jag börjar bli blind kan inte se mina egna brister kan inte se hur jag sakta men säkert formas till det jag hatar, det jag alltid varit så rädd för att bli. Jag vet inte om jag vill vakna en gång till..

Jag ser livet på ett bra sätt, men jag borde inte göra det. Jag känner ingen ångest över saker som jag kände för förut. Jag anser inte att allt jag gör är fel längre. Att jag har lämnat denna possition har skapat en slags rus som fyller upp mitt tomrum där inget annat än vin och cigaretter samt musik finns.

Eller så är det att jag håller på att bli nihilist på riktigt något som jag också fruktar men inte fullt så mycket som det andra . Jag måste vakna komma bort ifrån denna hemskhet som jag håller på skapa, måste börja tänka klart och inte enbart i egocentriska banor.

Kanske

Börjar känna mig likgiltig till allting i världen, är det min övergångs fas till något som på minner mig om nihilismen, något som jag föraktar något jag inte vill bli. Jag börjar bli rädd för mig själv och mina egna tankar igen, borde få kontroll på dom innan allt får löpa amok igen som förut när jag inte hade kontroll. Allt blir bara fel.

Jag kan inte förstå hur jag ska bära mig åt, för allt blir fel.

ensamheten

Sitter här helt ensam, i en tomhet tänker för mig själv om saker som man normalt inte tänker på. Vad skulle jag göra om jag inte hade denna tid för mig själv i ensamhet?
Borde jag sträva efter ett konstant socialt liv, jag gillar min ensamhet, den får mig att stanna upp och tänka och formulera allt som jag måste veta om mig själv. är jag introvert?